långt bort

vill flytta, långt bort. kapa alla banden, glömma allt förstört far beyond repair. vill kunna bry mig, vill kunna andas. jag vill bort.

Tack för alla fina år älskade vän. Idag var en hemsk dag, allt är kaos och jag vet varken ut eller in. Vill gråta, vill förklara, vill vakna, jag vet inte vad jag vill. 9 år, 9 fucking år!, det är mer än halva mitt liv.. och nu är du borta. Kan inte förstå det, stänger ute verkligheten, att du inte kommer komma in och väcka mig i morgon bitti med en ivrig puss och ditt buffande, bättre väckarklocka finns inte och kommer aldrig finnas. Du var en sådan stor del i mitt liv, det har jag aldrig insett förrän nu. Du var familjens medelpunkt och allas bästa vän. Att du somnade in med huvudet i mitt knä kommer alltid betyda mycket för mig, det var så fint. Och jag vet att du aldrig kommer lämna oss helt, du kommer alltid finnas där och vaka över oss och se till så att vi inte kommer försent till skolan. Farväl älskade du, jag glömmer dig aldrig. Av alla hundar vi haft var du den bästa, och den roligaste. Har aldrig sett en hund med så mycket personlighet och vilja och glädje som du. Alltid full av bus och glimten i ögat, och alltid där.
Vila i frid Kazan, 17/11 2002 - 6/10 2011.

Jag släcker lampor, jag öppnar fönster, letar efter mönster

Var inte rädd för mej, jag är så rädd för dig
sluta fråga hur jag mår
Precis som vanligt men försöker ändå
fast jag har öppna sår
Jag slickar pärlor, jag äter mänskor
stjärnor gnistrar ner i ett hål

För övrigt så är jag så sjuk less på alla. Hycklarna, de jag trodde på var bara lögn. Är i stor behov av att skrika på någon, såra någon, få den att gråta. Vet inte vad jag känner, bara att gränsen är överskriden. Tar tillbaka att jag tog tillbaka det jag sa förut. Jag menar det, x100, från djupet av mitt hjärta.

Behövde skriva av mig. Kryptiskt. Lovade mig själv att skaffa en riktig blogg innan gymnasiet, får se hur det blir med det.

Hör av mig.

ett avsnitt/en hel jävla roman

Yes, jag vet att det inte har gått minst 3 månader eller ett halvår, och att jag inte borde skriva ett inlägg idag.. men what the heck.

Kom nyss hem från en musikfylld kväll, med en "helvild" efterfest på fyllebänkarna på Söder som inkluderade en varsin tzatziki m. bröd. Mina öron är tillfredsställda och jag är mätt, jag har en skön belåtenhet i mig och antar att det var därför jag fick lust att skriva av mig lite.. eller för att jag bara får plats med 140 bokstäver i ett tweet.

Nästa vecka har jag nationella prov i svenska, känner pressen på att få mvg eftersom att skriva är det enda jag är riktigt bra på (bra Angelika, skriv det i ett helknäppt inlägg mitt i natten, alla ser att du är så bra på att skriva..).

Det här blev ett väldigt långt och vanligt inlägg (för att vara mig), så ja. Hejdå.

för det bästa som finns är när människor som redan står lågt i ens ögon sjunker ännu lägre

tvåtusenelva

nytt år igen

måste rensa bland mitt folk

livet scrollar neråt

om man byter ut om mot när
när man byter ut om mot när
när man byter ut när mot när?!
då löser det sig